Det älskade spelet.

Varje gång säger jag: "Jag orkar inte med något spel den här gången". Vad händer? Jo, jag är själv mästare i spelet! I ett av dagens tidigare inlägg nämnde jag att min förra dejt hade hört av sig och var bakiskåt (min egen tolkning). Det slutade med att jag fick en tydligare vink om att han ville ses. Så jag skrev att han var välkommen att följa med på promenad. Det gjorde han. Det var först SÅ stelt efter att inte ha hörts på en vecka. Vet inte om han försökte sig på en ursäkt med att han hade varit borta i Sthlm och Göteborg. Ursäkten fungerade inte på mig. Han trodde nog att han skulle få sex i kväll, men så fel. Jag såg till att lämna av honom utanför hans hus och vi skildes åt med en kram. Visst, jag ville också ha sex! Men inte när han tror att jag är så korkad att ha sex med honom när han inte hört av sig på en vecka. Då kan han gärna få sova i sin egen säng. I kväll var han den kille som jag tycker om väldigt mycket och jag önskar att han alltid vore den personen. Helt ärligt tror jag, att när vi nu är inne i spelet, så kommer vi heller aldrig att få en bra relation. Vi kommer att spela sönder de känslor som finns. Varken han eller jag är en person som har tålamod för sådant. Jag önskar att han vore här och myste med mig nu. Varför gör man allt så komplicerat och inte bara låter allt gå av sig själv? Mest spännande blir det att se om han var ute efter sex eller om det var mitt sällskap. Det lär visa sig närmsta dagarna, så jag återkommer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0